Det blir inte så ofta som man tänkt sig men för det mesta förbannat bra tillslut ändå...
Åren går.. Alltså inte för mig jag är ännu 25 år eller nja vissa dagar andra dagar mer som 55..
Nåväl.
Kom att tänka på alla tvära kast som detta hockeyliv inneburit. Hur stressande, påfrestande,spännande, nervöst, roligt det varit . iIsta flytten från Rappi var inte kul. Inte på något sätt. Vi hade precis lyckats få de stora barnen att trivas galant i sin nya skola med sitt nya språk och så boom bang. dags att flytta. Där och då mådde jag skit. För en stund erkänner jag att jag nästan hatade hockeyn men när man ser tillbaka och ser på hur bra allt blivit så känns allt bara så rätt.
SÅ ibland tar livet små oväntande och inte alltid önskade nya vägar man bara man bjuder till , kämpar och gör sitt bästa för att alla ska trivas så brukar det bli bra och så bra det faktiskt blev.
SÅ jäkla glad över hur bra det blev.
