Virrig blogg om livet mitt!

Igår behagade hon vår nya älskling att komma!!
Vi fick dock åka 100mil för att få hem henne till oss...
Hon äter mycket men efter det så brummar och spinner hon så sött... Allt har flytit på bra, fler än vi som tycker hon är fin har man märkt.. (man har ju lätt en tendens att bli hemma blind o tycka sin skatt hur som helst är finast i världen, men men har märkt folk tycka hon är fin)
Hon verkar redan ha fått mycket muskler, tycker mig känna/se att det är amerikanska muskler.
Hon är en fröjd för ögat och även för sinnet...
Vikten är nog ganska tung men då har hon ju ett hjärta på 5,7l's V8 hemi , det har jag fått lära mig av älsklingen min.
Längden är oxå ganska lång och framför allt har hon väldigt stora fötter. Visade sig vara hela 22"'s, INTE billigt köpa nya skor till damen ifråga. Framför allt ger hon ett tufft intryck och vi välkomnar henne hjärttligt och med öppna armar till resten av family franz!!  Vi lovar att ge henne ordentligt med mat nya skor när så behövs, hel och ren ska hon få vara jämnt. Vi hoppas hon ska trivas hos oss!
Kan bara tillägga att gladast i familjen är nog pappa, han kan ha hittat sin livs kärlek nu! (förutom mig såklart..) Jag tycker oxå om henne, riktigt nöjd faktiskt men har inte alls samma kärleksuttryck för henne som pappa har :-)

Här är hon, vår nya medlem i familjen:

Jag som tänkte plaska o bada med tindrizidag.. fast hmm vi hade nog fått plaska utan gubben...
Han plaskade nog i sig typ 75 drinkar för mkt igår... Nåja jag o tindriz hade lätt roat oss själva, men tyvärr lyser vädret med sin frånvaro...

Nej vet ni nu ska jag väcka aset, nu är det sovit färdigt :-) Lite roligt  är det allt att kunna pinas... när man själv mår prima (visst lite trötter), kanske han blir besviken på mig nu'rå...(bara bra för det blev jag oxå igår..) vet ni vad det skiter jag i..
Nu ska persinnerna upp o ljuset in, stanken ut o gubben upp ha ha ha

Trevligt träffa släkten igår oxå:

JAg o min älskade mormor. Fin min man har.. men hörrni visst ser det lite kul ut, som att jag har satt in en kudde  i klänningen ha ha


familjen o kusin vitamin..


Klart barnen måste hitta på lite bus..

(bilder från kusin susanne)

Ni vet man gnäller ju titt som tätt på att vakterna ibland är sura o tvära, griniga. Men herregud, jag förstår dem!!! Jag hade aldrig, aldrig i hela mitt liv pallat med deras jobb. Herregud tänk jobba där helg ut o helg in med alla fulla, visst de flesta  trevliga skötsamma o rara människor, men oxå en hel hög av den här drösen som verklgien raglar runt, ramalr in i folk, är allmänt otrevliga o bara för fulla. Nej fiii f-n jag hade aldrig pallat. För de är ju mest dem typerna de får hanskas med. Går fram o ställa vanliga frågan " hur var det här då??" .... Eloge till vakterna idag! (fast inte till de drägg som faktikst oxå finns o verklgien INTE borde vara vakter,)

Man har insett som vuxen, som stora damen (ha ha) att många saker i just vuxenlivet är fan så komplext o inte så lätt att se varken svart eller vitt på. Jag är inte den som inte vågar stå för min åsikt. Kanske det var så förr men nej nu är det inga problem. Däremot kan många saker vara oerhört svåra och man kan liksom känna att saker på ett sätt är fel medan  å andra sidan okej.
Ta tex det här med vårt egentligen sjuka sjuka sammhälle, med plastikoperationer till höger o vänster. Det är botox hit, restylance dit, silkon i mängdrt o fettsugning. Man vill ta bort en rynka här o förminska näsan där.. Det är eg helt sjukt o jag tycker det är oerhört tragiskt på sitt sätt. Jag skulle tex bli oerhört ledsen om min dotter kom när hon var 18år o sa att hon vill förstora sin bröst. Det känns på nått sätt som att  det naturliga inte får samma plats att existera i dagens samhälle, varenda bild, varenda reklamannons är ju retucherad. Och råkas det vara nån reklam som innehåller vanliga kvinnor så liksom ska den reklamen ha massa cred helt plötsligt, istället för att liksom bara vara nått naturligt. Nej ni när modeller går o dör på catwalken o är så avmagrade att de ser ut som vandrande skelttet, då ryser jag längs hela kroppen och får lite panik o rädlsa inför framtiden.Det ger konstiga signaler o ideal till våra unga. Då tänker jag främst på tex dagens unga osäkra tonårstjejjer som inte hittat sin idientitet ännu. För dem blir ju idealet av hur man ska se ut en rätt sjuk o skruvad bild. Kraven o pressen på de unga idag blir iaf ofantlgit hög, man ska ju dels se ut som en docka sen även vara framgångsrik både inom utblidning o sociala livet,.. bläää blir allt för upprör när jag tänker på det där...

O nu till min dubbelmoral kanske.. För jag kan ändå anse att det här med ex,vis silikon  el annan plastik är ett ok alt för dem som verkligen känner att de behöver det. Nu pratar jag inte om oförstörda små oskyldiga tonårstjejjer som  eg inte funnit sig själva än fast att de i mångt o mycket tror det.. Nej utan mera om kvinnor (ja vad f-n i jag är nog allt en kvinna ändå ha ha)  som kanske tex förädrats oerhört mkt i sin kropp av en graviditet och mår väldigt dåligt utav det. Då tycker jag att alt ska få finnas o även kunna respekteras. Ta tex det här med en kvinnas bröst. som för en del kan förändras oerhört mkt av en graviditet o amning (o för andra inget alls nästan).  Svårt att förklara men för många kvinnor är liksom ens bröst en stor del av en själv, INTE för att show off för andra utan på nått sätt bara en viktig del av en själv. Jag skulle själv tex kunna tänka mig att fylla  upp mina bröst lite om de känns typ helt utpumpade efter denna grav. Jag skulle inte vilja förstora o jag skulle inte börja bära massa urringat o liksom framhäva mina bröst, utan jag skulle nog kanske bara må bättre inombords av att ser mig i spegeln igen.. Visst jag erkänner att det till viss del nog är sjukt, o säkert en följd av vårt superutseende fixerade  samhälle vi lever i, även om jag när jag tänker på en ev op  inte ser det så utan då ser jag det ur ett välmåeende perspektiv. Fast visst  egentligen är det nog en följd av detta. För det naturliga är ju inte på det här sättet o våra mammor o mormödrar har inte på samma sätt handskas med dessa val o funderingar. Därmed inte sagt att det inte finns en del av dem som kanske gått omått dåligt i många år över saker som hänt med deras kroppar. Men visstj ag önskar nog på ett sätt det itne fanns denna möjlighet för då skulle vi nog inte på samma sätt ha dessa tankar utan mer vara nöjda med oss själva. Äldre kvinnor regarar alltså!!   Men tyvärr kan vi ju inte backa bandet..Ett annat ex är ju tex de här som går ner väldigt mkt i vikt och som får massa överflödigt fett  liksom hängande kvar på magen. Herregud visst sjutton ska la dem kunna ta bort det fettet på sin mage utan att känna nån skuld o skam för att de gör ett ingrepp på sin kropp... Eller de kvinnor som tvingas ta bort bröstet pga ex cancer,  då är de ju liksom självklara saker och mera av medicinsk krakratär!

Men liksom var drar man då gränsen, för alla som gör sina op säger ju liksom att de inte mår bra av att de ser ut si o så. Medan de i andras ögon kan vara vackrast i världen... Skitasvårt o oerhört lurigt ämne... I grunden anser jag såklart att det är sjukt tråkigt att världen ser ut så här ffa då främst för våra unga som växer upp med ibland orimliga krav o ställer faktiskt oss föräldrar inför än störra utmaningar i att få våra barn att inse att de duger o är vackrast just precis som de är. De kommer jag kämpa för att uppnå med mina barn!!

Åter till min dubbelmoral (som ja det ju faktiskst eg blir)
I mina egna funderingar går tankarna så här . OM mina bröst skulle färndras så till den grad att jag verkligen skulle må jättedåligt över det då skulle jag kunna fylla ut dem. Men det är absolut inte det första som  jag tänker på. Allra först vill jag med mina egna verktyg o egna uppsatta mål, träna mig i god form o kondition igen,för  att må gott både själsligt o kroppsligt. Träningen gör så mkt gott för både kropp o knopp, hjärta o själ.  I min träning får jag liksom inte bara ut själva prestationen utan även ett oerhört må-gott recept för mig. och nej ska jag vara ärlig så tror jag nog inte jag komemr lägga den sjuktstora summa pengar på att fixa mina bröst..om än jag säkert kommer stå fraför spegeln o svära x antal gånger över vad naturens gång gjort med mina små älsklingar :-) (men återigne ett OM ..skulle jag dock må dåligt över det skulle jag oerhört noga fundera o överväga om de skulle stilla  det jag mår dålgit över o få mig att må bra igen.. o ja i såna fall rättfärdigas just "skönhetsop" tycker jag..)

herregud längt bubbel från mig om ett av alla olika komplext svåra ämnen som finns i vår värld idag. Jag vet för vissa är frågan int alls komplex utan den ärbara svart el vit, men för mig är den komplex  på nått sätt. Även om jag innerst inne nog önskar att möjligheten inte fanns alls, förutom i strikt medicinska syften!