Virrig blogg om livet mitt!

Bråkig morgon:
Imorse var ingen rolig morgon, eller ja först var det mys jag o gumman sov länge länge o sen klev vi upp kikade lite barnprogram men sen brakade helvetet lös. Jag förstår inte varför det blir så.  För våra morgnar är ungefär som när gubbz är hemma är ju oftast jag som klär henne då med. Men idag som flera andra gånger när vi är själv blir hon vansinning o inget duger allt är bara fel fel fel o hon är arg. det är som att hon testar mig när vi är själva.. Hugaligen så vi har haft en fight på morgonen, nåja tillslut fick vi på oss kläderna o kom iväg på dagis. O det är liksom först efter lämningen som luften går ur en o man liksom nästan känner sig lite ledsen.. hmm jag vet att detta nog ter sig som aningens knäppt för er utan kidz kanske, men så är det. Man vill ju liksom inte börja dagen med att vara ovän med sin skatt. Men nu är hon så pass stor att man måste vara bestämd o visst det gör henne först bara ännu mera arg men till slut kommer hon oftast i min famn o sätter sig... Ja ja vi blev ju vänner o vi kom oss till slut iväg till dagis...

Sen då, hmm sen har jag ju ska pluggat men nästan inte kommit mig till skott, aningens panik när jag väl gör det o ser att jag typ helt bommat ett häfte, Utvecklingspsykologi, inte det lättaste heller med celler o hjärnan till höger o vänster... Ja ja för sjutton det blir som det blir...

Har lite svårt koncentrera mig, min hjärna tänker på så många andra saker oxå, saker som är bra mycket trevligare som jag miljoner gånger hellre skulle göra!!

Jag längtar iaf tills på onsdag kväll, då ska jag först städa undan i detta koas o sen på torsdag oj vad fri man kommer känna sig (även om tentan går åt skogen) då blir det stan o träning det är ett som är säkert! På torsdag är det luciafirande på dagis blir säkert mys det med, ska iaf bli kul se alla sötnosarna på dagis. Igår hade förresten Tindra varit i fight. Hårda bud på dagis, hon hade fått världens bitmärke av en kille, ja de hade bråkat om en kudde visst...

Förresten, varför är det alltid så att de dagar man allra allra minst vill träffa nån man känner, Joho då , då dyker dem upp som små flugor. Jag är verkligen inte den som bryr mig så mkt men alltså idag . Ni vet kanske själva de här riktiga pluggdagarna när liksom allt annat får vara..(eller ja så är tanken iaf..) dem dagarna orkar liksom inte jag kirra mig, jag går tex hemma än i min pyjamas med rufsig tofs. Skulle bara glida ner på affären o handla lite lunch, drog på mig ett par mysisar o glider iväg. Japp såklart då stöter man på inte bara en utan 2 av de personer man gärna helst hoppar över att se en sån här dag ha ha... Ja vad fan, ingen big deal egentligen men det är liksom alltid typiskt att det är så, slår aldrig fel liksom...

Men men nu är min delikata hemlagade lunch som jag kämpat med i flera timmar för att få avnjuta här allena klar.. (elelr vad fan mickronplingade o min paj är klar.. ha ha)

Puss på er. extra stor till Johan, miss u!!