Prinsen är här!!
Lillebror föddes 7 dar innan beräknat. Nämligen den 19/8 kl 13.05.
Så här gick det till:
På tisdagen brummade vi mot kalix, första gången jag förövrigt tog med mig bb-väskan nånstanns..
Vi tog det lugnt där o gjrode inte mt speciellt. När jag strax innan halv 10 på kvällen reste mig ur soffan så blev det liksom väldigt blött.. men ändå inte det där "poffet" som jag upplevde det när vattnet med Tindra gick. Blev altlså osäker. Ringde in till FL som bad mig lägga nån tyg bit i trosan för att se om det var vatten som läckte. Ringa tillbaka om 1 timme.. När vi ringde tillbaka vill de att vi skulle komma in för kontroll o ev konstatering av vattenavgång. o sen få åka hem igen.Frågade om det inte gick att avvakta tills på morgonen därpå då vi skulle tillbaka till luleå, men nope de vill ha in oss..
Inga värkar el nått kändes.. Ja ja i bilen började jag ändå känna av sd som gjrode ondare än tidigare de kom ung var 5-6min.
På FL konstaterades vattenavgång o jag fick veta hur förloppet skulle vara i fortsättning. OM jag såklart inte behövde komma in tidigare pga att värkarbetet startat. Jag skulle fått komma in 1ggn per dygn för kontroll o på 3 dygnet hade jag lbitt igångsatt. Både jag o Johan kände oss rätt glada , visste ju att snart snart var vår skatt här...
Fick rådet att duscha varmt, ta 2 panodil o försöka sova ordentligt på natten. Duscha skippade jag men knaprade i mig 2 panodil som inte direkt hjälpte. Låg o föröskte sova mellan sd, gick ganska ok, men på nån timme så ökade värken i sd o det började göra mkt ont. Kl 5 tog jag 2 panodil till o fortsatt vila/sova samtidigt som jag klockade värkarna på varktimer.se av och till. Jag sov i gummans rum o johan i sitt. För till saken hör även att min älskling var det ju sååå synd om. Han hade ju gått o blitt dunderförkyld. Ja jag tänkte låt han sova ifred så han kan vara min klippa på kommande FL, desutom ville ju inte jag hinna bli sjuk till kommde FL
Vid halv 8-8 på morgonen så kände jag bara att nej nu vill jag in o kontrollera läget, Hade så onda värkar då. Ringde in till FL o förvarnade om att vi kommer in på ett tag. Jag hann svära åt Johan nån gång. Där gick han i godan ro, spolade upp ett bad o allt o verkade inte fatta hur ont jag hade..
De roligaste. hände ändå på natten rär jag ropade till J. "Nu kommer han, han är f-n här nu skynda dig"
J kom rusande helt yrvaet med byxan i ena benet typ. Han muttrade o gick tillbaka till sängen . Han trodde alltså att jag skulle föda typ nu. Och jag ropade bara ill honom för att p-vakten var där o vi hade kört upp bilen..:-)
Ja ja.. vi började rulla mot sunderbyn o var väl där kring nio tiden..Fick ligga i ctg.. såklart när man kom in så var värkarna svagare...Typ 5-6 min mellan. O eftersom vattnet gått ville man inte göra nån udersökning om hur öppen jag var förrän värkarbetet var i full fräs, pga infektionsrisken.
Vi fick gå ut o gå ett slag. Passade på att tanka o köra förbi morsan en sväng. Herre gud vad onda värkar jag fick då. Vid 11 var vi tillbaka på sunderbyn, mötte min kusin nere i foajjen. Han verkade inte fatta att jag liksom var på väg o föda,. För när jag sa att nu är det snart slut förhoppnignsvis men fan vad ont jag har. Så fågade han nått om jag hade foglsosning :-) (rätt kul när han sen fått höra att vi möttes 11 o 13.05 var han ute..o han liksom inte ens förstod fl var på g)
Väl uppe på FL blev det ctg igen. värkarna syntes men var ändå inte så där supertäta. Men de gjrode ont ont ont. Hon udnersäkte mig iaf o jag var öppen 4cm. FAN FAN FAN var min första tanke då, ska det bli en till superseg FL: Men oj vilken fart de tog sen hon känt o även satt på den där grejjen på bebisens huvud.
Hon frågade om EDA o jag ville men var ändå tveksam. Hon sa att för omföderskor går öppningsskedet oftast mkt fortare så det var inte alls säkert edan skulel hinna användas så länge. Jag valde att avvakta iom att jag fått såna himla krfaftiga, täta värkar nu. och tur var väl det för nästa gång hon kände. BM märkte ju oxå att värkarna verklgien eskalderade så hon kände nästa gång efter ca 1/2 timme tror jag. Då var jag öppen 7 cm.. O inte länge efter det var jag fullt öppen o huvudet hade sjunit ner dit det skulle, en liten kant kvar bara.
Det var alltså dags att strax krysta. La mig ner på sida. Men där tyckte jag det blev svårt. Jag tror det har o göra med förra FL då man fick klippa o sånt. Jag vågade helt enkelt inte krysta fast de sa att jag kunde. (så han hade nog kunnat komma ännu ltie tidgre eg..) Jag andades bara o pinades genom några värkar. Den nya bm (skiftbyte) som kommit in var verkligen jättebra. Hon instruerade mig i hur jag skulle krysta o ta i allt jag kunde när hon sa. Men när hon sa flåsa då fick jag INTE krysta mer den värken utan bara flåsa, allt för att inte spricka. Efter ett tag med min älskling lustgasen vågade jag. Kände stort att änna att man ändå kunde, att han faktiskt var på väg ut. Och när hon sa att det nog bara var 2 värkar så skulle han vara här så kändes det som en hanterbar smärta. Snart var det ju slut. barnmorskans instrueringar om närj ag ksulle krysta o flåsa var super. Men jag måste säga att flåsandet var nästan svårare än krystandet. Man känner ju liksom att man kämpar emot allt vad kroppen egentligen vill. Men oj vad jag flådade. När sista värken kom o han var ute o skrek med desamma kände bara total lycka o även fullständig trötthet. Man blev totalt avslappnad på 1 sekund. Häftigt.
Så denna förlossning känns superbra. Det gick ganska fort. Hade bra personal runt mig, jättebra stöd av älskling. Klarade mig bra på "bara" lustgas. som under förlossningen var min bästa vän :-) Sprack ingenting. o ut kom världens finaste guldklimp..
Alla barnmorskor vi stötte på både på bb o fl var jätterara o gulliga. Par å bb verkade dem tyckte jag var så pigg för att vara nyförlöst. Sötast var ändå bm på morgonen som öeröste mig/oss med snälla rara komplimanger. vjärmer i hjärtat. Dessutom alltid kul höra lite postiv feedback :-) (spec för nått som jag ju faktiskt varit rätt skraj för att göra om..helt i onödan visade sig ju!)
19/8 2009 kl 13.05 3300gram och 50cm lång Vår lilla äslkling!!
Nyförlöst o första amningen med gofikat på plats.. Trött men lycklig!
Storis o Lillis tar igne sig lite, mina älsklingskillar!!
Storasysters första möte med lillebror!
MINA ÄLSKLINGAR
Tack för alla gratulationer!
hoppas inlägget inte blev allt för svamligt o rörigt, är lite tött o har en hungrig bebis här bevid mig som ska få mat nu (AJJJ säger jag baram inte kul amma först!) Ska snart iväg o handla lite käk oxå, j är ju sjuk så.. mrn bara skönt komma ut lite..
Åh vad skönt att höra att allt gick så mycket lättare denna gång :-) Så himla söt han är, på bilden med Johan och lilleman är han jättelik Tindra när hon var bebis! Samma bebisnäsa har de då allt ;-)
Vi ska diskutera mer förlossning när vi träffas och jag hoppas det blir snart! Men först ska ni allt få landa och vila upp er!
kram
Behöver jag tillägga att jag sitter här och grinar?? ;-)
Låter som att allt verkligen gått jättebra och han är så söt!...jaaa, ni är så himla söta alla fyra.
Hoppas vi kan ses här så småningom.
..och Jenny, jäklar vad duktig du var! En riktig föredömsföderska låter det som :-D
KRAMAR från oss allihop!
Vad fin han är... du har varit himla duktig!
Bra jobbat :-) Han är verkligen jättefin!
Du vet var jag finns om du behöver bebistips, amningstips, syskonbråkstips, sovtips eller diverse andra handärnereåhansmostertips ;-). Eller om du inte alls vill ha några tips också såklart!
Kram på er alla!!
C: ja han är verkligen sjukt lite tindriz ibland :-) Ja då bara höra av er kram
A: Grinlisa ;-)ja det gick jättebra faktiskt,kom på att det kanske lät so majg vill framhöva min FL ha ha absolut inte mening. Jag är bara sååååå himla glad själv att allt gick så bra som det gick. Har ju som du vet varit ruskigt orolig för den dagen.. ja då hör av er när ni är i farten ananrs kikar vi förbi ute hos er nån dag, är ju så mysigt där!! kram kram
E: tackar tackar!! kram
L: ja du amningen är förbanant hemsk jsut nu. H-vete hade glötm vad ONT det gör först, blä blä men men det ger sig väl.. Syskontips behövs säkert snart än så länge gått jättebra, men blri säerligen testning mera när jag är själv...
Stora kramar till er
Åh gumman, jag blir alldeles varm och glad när jag läser. Duktiga du (o J också såklart) Och så söt han är lillman. Och vad gullig Tindra är, världens mest stolta storasyster :)
Saknar er så mycket!!!!!!! Grattis igen vännen. Vi hörs snart på telefon!
Vännen!
Han är så fin, lika fin som resten av familjen Fransson! Vad skönt att allt gått så bra och att ni mår bra (okej, utan stor-herrn i huset)
Vi tänker på er hela tiden, och "tårtkalaset" igår smakade ypperligt! ;-)
kram på dig älskade, starka och ljuvliga vän.
Kramas och njut.
Hej hela familjen!!!
Grattis, grattis och åter grattis!!! Gud så roligt!!! Jag blir sååå glad! Vilken barnaföderska du är Jenny!!! Så himla söt han är!!! Måste ju få komma och titta på han snart!
Kram Marran
Grattis hela familjen! Vilken liten sötis!
nu rinner tårarna igen, det låter som att ni fick uppleva en fantastisk förlossning! Bra kämpat gumman.
Vi kommer förbi någon dag och hälsar på er då ni landat och vilat lite. Behöver ni hjälp med handling eller nått så tveka inte! Ring!!! Jag är ledig tom tisdag så jag finns nära heeela dagarna
Kram och grattis fina vänner!
Grattis igen, ni är så söta allihopa! Skönt att allt gick bra.
Tack så mkt allihopa!
Ja då vi får styra upp att ses snart!
kram kram
Grattis till lillkillen.Ja lite grinlisa blev jag oxå när jag läste om din fantastiska förlossning.Du är ju helt cool!! Kram