en eftermiddag med stor eftertanke...
Dagen förflöt på som vanligt men så pötsligt ändras den drastiskt...
Först ringde min bror och frågade lite försiktigt om jag läst på nätet om terrordådet på Moskvas flygplats och när det var Johan skulle dit... Jag hade dålig koll, men då Jocke sa matchen var imorgon så jag slog bort tankarna...
Dock gick det inte länge förrän telefonen ringde igen. Denna gången var det en mkt mera skärrad Jessica som mötte mig i luren... Frågade om jag läst nätet .. och pratat med Johan.. Det tog länge för mig att liksom reagera.. Jag förstod först inte allvaret men när hon berättade för mig att hon pratat med sin man för nån timme sen och de precis då var på väg till Moskva, reste sig håren på mina armar och jag blev så orolig. Avslutade samtalet fort för att se om det gick att få tag i gubben... Möttes av det jag inte ville. Den där babblande ryska rösten som innebär att telefonen är avslagen... Fyyy då kom tårarna ordentligt...Tankarna rusade runt i huvudet och jag ringde vidare, kramade Troy så hårt så hårt, blötte ner hans lilla tröja med mina tårar... Ringde Johan igen inget svar... mm mm
Ja det var lååååånga minuter och många varv i huset innan jag äntligen fick tag i Johan som TACK GODE GUD!! landat på den mindre flygplatsen precis!! Usch o fy det var en hemsk hemsk känsla där innan jag fick tag i honom!!
Man var skakis ganska länge efteråt, då på grund av tankarna "tänk om".... Hela kvällen har jag slagits av dessa tankar, som när Tindra stojjade runt med sina kompisar.. "Tänk om" denna eftermiddag istället inneburit stor sorg... HUR berättar man en sån sak för sitt barn??? OCh tänk lill Troy, han hade ju inte ens kommit ihåg sin pappa.. nej fyyy hemska tanke...
Tackar återigen de där makterna där uppe... samtidigt som jag lider med de familjer som blivit utan kanske sin far, bror, syster, vän... Nej fy fan för dessa människor med så vridna tankar att man tror på något sätt att spränga sig själv och därigenom andra människor oxå skullle vara rätt sätt att förändra världen.. IDIOTER!!!
Så här nära(men ändå tack o lov långt borta) har jag aldrig tidigare varit Terrorismen och jag hoppas att jag ALDRIG mer igen beöhver vara det!! Det är helt sjukt att folk kan göra så där, jag kan bara inte begripa hur folk kan vara funtade så att de spränger massa oskyldiga människor til döds...
Helt lugn är jag väl inte riktigt ännu, för vem vet... man vet aldrig om de där galningarna planerat fler dåd.. fyy jag hoppas J håller sig från alltför offentliga platser nu när han är där!
Vad vore jag utan dina andetag??
Älskling jag undrar om himlen någonsin varit lika blå igen? !
fyy f-n wake up call of the day!!
Först ringde min bror och frågade lite försiktigt om jag läst på nätet om terrordådet på Moskvas flygplats och när det var Johan skulle dit... Jag hade dålig koll, men då Jocke sa matchen var imorgon så jag slog bort tankarna...
Dock gick det inte länge förrän telefonen ringde igen. Denna gången var det en mkt mera skärrad Jessica som mötte mig i luren... Frågade om jag läst nätet .. och pratat med Johan.. Det tog länge för mig att liksom reagera.. Jag förstod först inte allvaret men när hon berättade för mig att hon pratat med sin man för nån timme sen och de precis då var på väg till Moskva, reste sig håren på mina armar och jag blev så orolig. Avslutade samtalet fort för att se om det gick att få tag i gubben... Möttes av det jag inte ville. Den där babblande ryska rösten som innebär att telefonen är avslagen... Fyyy då kom tårarna ordentligt...Tankarna rusade runt i huvudet och jag ringde vidare, kramade Troy så hårt så hårt, blötte ner hans lilla tröja med mina tårar... Ringde Johan igen inget svar... mm mm
Ja det var lååååånga minuter och många varv i huset innan jag äntligen fick tag i Johan som TACK GODE GUD!! landat på den mindre flygplatsen precis!! Usch o fy det var en hemsk hemsk känsla där innan jag fick tag i honom!!
Man var skakis ganska länge efteråt, då på grund av tankarna "tänk om".... Hela kvällen har jag slagits av dessa tankar, som när Tindra stojjade runt med sina kompisar.. "Tänk om" denna eftermiddag istället inneburit stor sorg... HUR berättar man en sån sak för sitt barn??? OCh tänk lill Troy, han hade ju inte ens kommit ihåg sin pappa.. nej fyyy hemska tanke...
Tackar återigen de där makterna där uppe... samtidigt som jag lider med de familjer som blivit utan kanske sin far, bror, syster, vän... Nej fy fan för dessa människor med så vridna tankar att man tror på något sätt att spränga sig själv och därigenom andra människor oxå skullle vara rätt sätt att förändra världen.. IDIOTER!!!
Så här nära(men ändå tack o lov långt borta) har jag aldrig tidigare varit Terrorismen och jag hoppas att jag ALDRIG mer igen beöhver vara det!! Det är helt sjukt att folk kan göra så där, jag kan bara inte begripa hur folk kan vara funtade så att de spränger massa oskyldiga människor til döds...
Helt lugn är jag väl inte riktigt ännu, för vem vet... man vet aldrig om de där galningarna planerat fler dåd.. fyy jag hoppas J håller sig från alltför offentliga platser nu när han är där!
Vad vore jag utan dina andetag??
Älskling jag undrar om himlen någonsin varit lika blå igen? !
fyy f-n wake up call of the day!!
Jag vet att du sover Känner värmen från din hud Bara lukten gör mig svag Men jag vågar inte väcka dig nu Jag skulle ge dig Allting du pekar på Men bara när du inte hör Vågar jag säga så Jag kan inte ens gå Utan din luft i mina lungor Jag kan inte ens stå När du inte ser på Och genomskinlig grå blir jag Utan dina andetag Min klocka har stannat Under dina ögonlock Fladdrar drömmarna förbi Inuti är du fjäderlätt och vit Och utan ett ljud Mitt hjärta i din hand Har jag tappat bort mitt språk Det fastnar i ditt hår Jag kan inte ens gå Utan din luft i mina lungor Jag kan inte ens stå När du inte ser på Och färglös som en tår blir jag Utan dina andetag Jag kan inte ens gå Utan din luft i mina lungor Jag kan inte ens stå Om du inte ser på Och genomskinlig grå Vad vore jag Utan dina andetag Vad vore jag Utan dina andetag
Kommentarer
Postat av: Sussi
åh gumman, så hemskt :( det är så galet! Skönt han är välbehållen
kram
Postat av: Cicci
Usch ja, man vet aldrig när livet kan förändras på en sekund. Tack gode gud att de inte befann sig där.
Visst blir man så arg när det finns idioter som gör sånt här. FÖrstår de inte att barn blir föräldralösa, att man kan mista sin livskamrat, förlora sina barn och så vidare?
Man blir så arg och ledsen.
Saknar dig vännen.
kramar
Postat av: Anonym
S: ja det är helt sjukt, jag blir ännu rörd av att tänka på det, kan nog vara svårt förstå kanske.jag blir upprörd av dessa människor med så snett vridna tankar och handlingar..
C:ja fy det var en rejäl tänk om dag kan jag lova...
ja jag kan inte förstå hur folk kan få för sig sånt där, jag bara begriper det inte!! Det är helt över mitt förstånd!!
desamma ,jättemycket! kram
Trackback