länge mellan gångerna
Det går som länge mellan gångerna, ska försöka bättra mig ;)
Skolan är iaf typ slut. Bara allra sista små reviderignarna kvar sen kan jag titulera mig DSK, kul en underlig känsla.
Idag är det vab, en tjej som mår illa, hon sa igårkväll redan o var liksom likblek. Samma imorse men inget mera, Hon fick såklart vara hemma då hon inte alls såg fräsch ut o lillprinsbus fick stanna hemma han med, om det är magsjuka vill vi inte vara boven o sprida den vidare.
Insåg imorse vilket projekt det är nu när man ska vara hemma. Det ska ringas till förskola o dagis, mailas till jobbet. Idag när jag är på skolan måste jag ju meddela de elever jag kallat till idag oxå. Sen ska det anmälas till FK (vilket jag inte orkat med än).
Jag tycker inte om att behöva vara hemma, det stör liksom min plan för hur jag skulle lägga upp jobbet. Idag hade vi dessutom samverkans möte med specpedagog o lärare något som jag var en av drivkrafterna bakom att vi skulle ha så det känns extra surt :-(
FIck iaf veta att Tindra har sitt första sammandrag i innebandyn på lördag så det blir kul!! Då ska jag stolt stå o hejja :-) Tidig uppstigning första matchen redan 8.30, samling 8.00 och det är 5 mil bort så uppe med tuppen :-)
På em har hon sedan adventskonsert med kören i kyrkan o däremellan ska det bakas pepparkakor med mormor o morfar. Fullspäckad lördag alltså.
Jag o gubbz ska faktiskt gå ut o äta middag på en nyöppnad rest i stan efter hans match ser jag framemot MYS!!!
Att jag sen inte kan bestämma mig för hockey el adventskonsert är en annan femma men vi får se, kanske blir slapp hos mamsen o konsert, eller så blir det slapp på hockeyn vi får se :-)
Jag insåg iaf sista matchen att hockeyn inte alltid är det bästa för min rygg. Vissa gånger inga problem men andra svårare. Förra gången = inget bra. Fick nämligen bära upp Troy för trapporna i 2 av pauserna. Vi sitter på rad 16 så det blir en del steg, pust. men men vad gör det när vi fick se en sån match 8-1 o gubbz körde pumpen järnet :-) Kom på mig själv att hoppa med armarna i luften på läktaren. Jag vet ju hur jävla efterlängtat det där målet varit o hur frustrerad han varit så det var nog himla länge sen jag blev så glad över ett mål. Likadant matchen innan, då jag kikade i hemma i soffan. Ett 2a assist har sällan känts så skönt. haha kan låta töntigt för er utanför. Men det e ju liksom hans jobb o när man då står där bredvid o ser frustrationen växa. Det känns hur det liksom växer för varje match som går, man kan riktigt ta på alla de tankarna som snurrar på där inne i den andres knopp. Då är det liksom en självklarhet att glädjen hos mig oxå blir så stor.
Ska bli bättre på att lägga upp bilder snart igen oxå promise.
Kan inte fatta det är första advent snart än mindre att julen snart är här. Nu pratas det julklappar till höger o vänster, jag kan lova jag är långt ifrån där ens i tanken...
Kommentarer
Trackback