3 dagar.
Idag blir Otis hela 3 dagar gammal. Allt flyter på väldigt bra än så länge måste jag säga. det är så häftigt hur ens hjärta kan fyllas av kärlek så snabbt för en ny liten människa. Han är sååå fin. Både jag o johan njuter för fulla muggar av att mysa med han. fast på dagarna görs detta lite i smyg ;) Så att storasyskonen inte ska behöva bli så avis.
Man kan lugnt säga att lilleman var poppis när vi kom hem. Det skulle pussas och bäras och jag gud vet vad. Det var kul att det var så glada i sin lillebror. Dock märkte man av att det fanns vissa funderignar o jobbiga känslor hos storasyster när det var dags att gå o sova. Det var inte lika kul vara stor då och sova i eget rum när lillebror låg i samma rum som mamma o pappa. Men vi mös lite extra där en stund o mamma (jag) bad lite om förlåtelse om jag låtit arg ibland. Ni vet man försöker men galet trött o både barn, hund o gud vet vad som hela tiden ska nosa, bära etc... det blir lite mkt ibland. Jag hade tydligen yrat i sömnen nått om " Tänk de där som går ut för att köpa mjölk o aldrig kommer tillbaka" ha ha. Johan blev lite orolig o funderade på om det var så jag tänkte. Själv minns jag inget av det där :-)
Fram tills dess var allt frid o fröjd. Dock vaknade vi kl 00.30 av att Troy skrek till. Japp där hade han kräkts. Så det var bara ta till duschen, kasta in i tvätten, dra fram skurgrejjer etc... klorin... Vi hann bara bädda upp i soffa ta fram blåbärssoppan o vattnet så kom nästa gång. Här kände jag lite hur tårarna brände bakom ögonlocken. Var kanske inte riktigt drömstarten. Vi körde järnet igen. Kom på en plan hur vi skulle försöka skona lilleman så gott det gick. Vårt sovrum skulle helt enkelt bli fristad för 48 h minst. Det innebar att vi först fick renbädda även där då Troy somnat där. Sen torka lite o skura etc... Skurade reste av huset o la Troy för att sova igen. Ringde för säkerhetsskull till BB (hör ju dit typ 3 dygn efter att man fött- är hemma på sk "tidig hemgång". ) Även fast man liksom visste vad de skulle säga så ville jag liksom höra det själv. Man hade nog inte förlåtit sig själv om man skulle gjort på något annat sätt eller så o inte ringt o frågat iaf. Lilleman var ju faktiskt inte ens 2 dygn gammal. Lugnande ord o stärkt av vad vi redan visste så informerades barnen om att det var pussförbud o ingen fick vara i vårt sovrum på dessa timmar. Det köptes faktiskt relativt lätt. Dock är han ändå väldigt intressant o så nära man får komma kommer man :-)
Det var skönt att vi har sista läkarkontrollen på BB på måndag förmiddag. För då barnen liksom köpt att efter den kontrollen så får man pussa o bära igen. Så alltså efter skola o dagis imorgon börjar det åter om. "Slaget om lillebror" :-)
Tack o lov inget mer spya el skit i vårt hus efter det där på natten. Jag är så stolt över alla våra barn hur bra de skött sig och funnit sig i den kanske inte optimala start som vi fick hemma!! Mammahjärtat svämmar över av kärlek!! Så det var en liten stunds förtvivlan och oro men sen bara bita ihop köra på. Det är liksom livet som flerbarnsförälder ;) .
Otis han sover dock redan gott till diverse ljud. Det får man vänja sig med fler i familjen. Nu dammsugs det tex i vårt sovrum samtidigt som han snarkar. Det hade vi nog aldrig gjort med Tindra :-)
Idag är det PKU prov på agendan. Det tycker jag inte om, hålla på sticka i min lillskit ;) . Sen är det storasyster och storebror present på G från mormor,morfar o morbror. Tindra kommer bli så jävla lycklig över sin sak. Det är en kombinerad födelsedagspresent också. Vad det är får ni veta sen. Kanske dags köpa laddare till kameran oxå :-)
Kommentarer
Postat av: Cicci
Ja ibland går man verkligen bita ihop och komma igen. Man vet att man lever iaf :-) skönt ni slapp mer kräksjuka. Ge oss vår och sommar så alla sjukdomar försvinner.
Längtar tills vi kan träffas. Kanske du och jag och de små kan ta ett par dagar Sthlm längre fram i vår? Äta gott pch shoppa lite :-)
Postat av: jensan
JA det tycker jag verkligen vi borde göra!!!!
Trackback